Swedbank grundades för 200 år sedan på Västra Hamngatan i Göteborg. Banken, som fick namnet Göteborgs Sparbank hjälpte allmänheten ur fattigdom på lång sikt genom att få deras besparingar att växa. Banken har blivit enormt folkkär dels genom eken som symboliserar långsiktighet och trygghet. På 60-talet var de före sin tid med bankomaten Minuten och många av oss har härliga barndomsminnen med Spara och Slösa från bankens tidning Lyckoslanten.
Den första sparbanken – grundat av tysken Eduard Ludendorff
Fröet till idén om Swedbank föddes för mer än 200 år sedan. Närmare bestämt år 1818 då Johan Westin, vice talman i borgarståndet, fick idén att starta en rikssparbank. Tanken var att hjälpa folket att spara små belopp – säkert och till bra ränta.
Riksdagen tyckte att det lät som en bra idé och tillsatte en utredning. Carl David Skogman skickades till Skottland för att studera deras nybildade sparbanker. Han sammanfattade sina resultat 1819 i en skrift med titeln ”Underrättelse om så kallade Besparings-Banker”. Men en nybliven göteborgare ifrån Tyskland hann före. Det var köpmannen Eduard Ludendorff som år 1820 öppnade Sveriges första sparbank – Göteborgs Sparbank.
Eduard Ludendorff kom från en släkt som varit köpmän i generationer. Efter att ha genomgått Handelsakademien i Berlin 1803–1804, fick han anställning på J G Ludendorffs handelskontor i Stettin mellan åren 1805-1808
Han kom sedan till Göteborg i slutet av 1808 i samband med kontinentalblockaden och fick den 1 januari 1809 anställning som bokhållare hos konsul Olof Beckman
De första sparbankernas grundare var ofta idealister, formade av upplysningstidens ideal – att människan får insikt om sitt värde och sina möjligheter. Dessa ideal utgjorde grunden för de moderna idéer om demokrati, humanitet och åsiktsfrihet som är och var Sparbanksidéns fundament.
I juli 1812 blev han delägare i grosshandlarfirman Ungewitter, Ludendorff & Co och invaldes i Handelssocieteten, på rekommendationer av bland andra grosshandlare Fr. Willerding och kommerserådet J F Hohmeyer.
Sveriges första sparbank
Ludendorff köpte år 1819 fastigheten i andra roten nummer 36–37, Västra Hamngatan 15. Den 28 oktober 1820 grundade han Sveriges första sparbank i Göteborg på samma adress. Orsaken till grundandet av den första sparbanken var att staden hade genomlidit svåra tider, och banken förmodades minska fattigdomen på sikt. De första sparbankernas grundare var ofta idealister, formade av upplysningstidens ideal – att människan får insikt om sitt värde och sina möjligheter. Dessa ideal utgjorde grunden för de moderna idéer om demokrati, humanitet och åsiktsfrihet som är och var Sparbanksidéns fundament.
De första sparbankernas grundare var ofta idealister, formade av upplysningstidens ideal – att människan får insikt om sitt värde och sina möjligheter. Dessa ideal utgjorde grunden för de moderna idéer om demokrati, humanitet och åsiktsfrihet som är och var Sparbanksidéns fundament.
När sparbankerna bildades var det enskilda personer som bidrog till bankens grundfond – och samtidigt ofta blev bankens huvudmän med engagemang och ansvar som följer av ett ägande.
Den gode Eduard Ludendorff avled dock i vattusot på sommaren 1824 vid 34 års ålder, och begravdes den 2 juli på Örgrytes gamla kyrkogård.
Den allra första sparbankskunden – en 3-åring
Bara tre år gammal blev Carolina Bernhardina Hammardahl den första sparbankskunden. Den 28:e oktober 1820 stod hon i kön på Västra Hamngatan i Göteborg framför sin bror och far. Hon hade 12 skilling banco som hon ville sätta in på ett konto och fick kontonummer ett.
Hennes bror Henrik Teodor Hammardahl satte in samma summa och fick kontonummer två. Det var Eduard Ludendorff som personligen tog emot och skrev in syskonen Hammardahls pengar i sparbanksboken. Kön bakom syskonen Hammardahl var lång. Första dagen gjordes hela 219 insättningar med ett totalt värde av 646 riksdaler banco. Det är ungefär 50 000 kronor i dagens penningvärde.
Antalet sparbanker växte snabbt. Efterhand reglerades verksamheten i en särskild sparbankslag. Anknytningen till den egna bygden och dess näringsliv var redan från början stark och en naturlig del.
I nästan varje större samhälle fanns så småningom en sparbank representerad. Vid mitten av 1870-talet fanns 325 sparbanker i Sverige, varav 90 i städerna. Expansionen fortsatte och som mest fanns 498 sparbanker år 1928.
Jordbrukskassorna – böndernas egna samfund
1915 var året som den allra första Jordbrukskassan bildades i Västerhaninge, inte alltför långt ifrån Stockholm.
De mindre jordbruken kände att de hade svårt att få hjälp från sparbankerna och affärsbankerna. Därför bildade några småjordbrukare den första jordbrukskassan 1915.
Mottot var ”En förenings verksamhetsområde bör inte vara större än att den kan överblickas ifrån kyrkan”.
Tanken bakom Jordbrukskassan var att finnas tillhands för bönder och jordbrukare som behövde kapital för att växa eller etablera sig.
Precis som för Göteborgs sparbank gick även Jordbrukskassan bra och ytterligare en Jordbrukskassa bildas, den här gången i Södertälje. Råvaror från jordbruket är trots allt väldigt eftertraktade varor under krigstider.
Lyckslanten med Spara och Slösa
Det är inte bara vuxna som behöver lära sig mer om sin ekonomi. Även barnen är nyfikna på hur det fungerar. Så 1926 gav banken ut en ny tidning – Lyckoslanten. Sedan dess har den varit ett efterlängtat inslag i den svenska skolan.
Idag distribueras tidningen i mer än en halv miljon exemplar till skolbarn i årskurs 3–6 fyra gånger per år. Många är de som velat vara med i Lyckoslanten – inte minst kända författare och tecknare. Och kändast av dem alla är Birgitta Lilliehöök med ”Spara och Slösa” som blev en riktig klassiker redan under andra världskriget
Den gröna eken skapas på 1930-talet
Sparbankseken har sitt ursprung i en symbol använd av Oppunda härads sparbank och hämtades från Oppunda häradsvapen. Det har omtvistats huruvida detta första träd verkligen var en ek, men enligt skaparen Josef Hugo Jönsson var det dock en ek. 1928 skapades den första eken som symbol för Sparbanken som helhet. Den ritades av konstnären Akke Kumlien. 1932 registrerades den som sparbankens varumärke. Tecknaren Arvid Olsson skapade 1940 en annan typ av ek för en reklamfilm för Sparbanken.
Nya versioner av eken lanserades 1942, 1981 och 1991. En ny variant av sparbankseken tecknades 1997 av Lars Hall. Som förebild hade ha haft ett vackert, ensamstående träd på ett fält strax söder om Uppsala.
Sveriges första uttagsautomat – Minuten
Den första Minutenautomaten för sedlar introducerades i Upsala Sparbank år 1967. Då användes ett laminerat hålkort i format A7, där lampor lyste igenom hål som bildade en kod via fotoceller. Året därpå kom automater med CR80-kort (normalt kreditkortsformat) med tre magnetremsor på. Detta var troligen de första magnetkorten i CR80-format i världen. Kunden skulle alltid “legitimera sig” med en personlig 4-ställig kod.
Det var den första uttagsautomaten i världen som hade “online” uppkoppling
De första uttagsautomaterna var “Offline”, d.v.s. inte kopplade till någon dator. De hade en inbyggd s.k. “roterande spärr” som hindrade att man gjorde flera uttag efter varandra.
År 1968 kom den stora världsnyheten från Metior: en uttagsautomat som var kopplad direkt till en dator där man direkt kunde göra en kontroll mot kundens konto. Det var den första uttagsautomaten i världen som hade “online” uppkoppling. Uttagsautomaten var placerad vid Sparbanken Bikupan automat vid Stortorget i Malmö. Det var delvis ett samarbete mellan Metior och IBM. Automaten var kopplad till en stordator, som var placerad i Sparbanken Bikupan.
År 1977 introducerades Minuten-systemet i hela Sverige, som ett led i Sparbankernas önskan om att automatisera sina banktjänster.
Jordbrukskassorna blir Föreningsbanken
Först 1968 fick jordbrukskassorna samma rätt som affärsbanker och sparbanker att bedriva bankverksamhet mot företagskunder. Innan dess fungerade de som medlemsföreningar, ofta utan egna lokaler.
Jordbrukskassorna höll istället till hemma hos den kamrer som tjänstgjorde för tillfället. Det kunde vara en kassör på till exempel ett mejeri eller ett slakteri som efter arbetsdagens slut ”öppnade jordbrukskassan”.
Under 1970-talet flyttade folk från landsbygden och jordbruket behövde rationaliseras. Jordbrukskassan utvecklades i takt med sina medlemmar och bytte namn till Föreningsbanken. Småföretagare på landsbygden blev en ny och lönsam kundgrupp.
Sparbanken + Föreningsbanken = Sant
Sparbanken lade ett bud på Föreningsbanken 1997. Tillsammans blev de en starkare bank. Det nya namnet var långt men logiskt, FöreningsSparbanken. Ett kopparfärgat mynt fick symbolisera den nya, starkare banken. Myntet stod för bank, samarbete och tradition. Över fem miljoner människor blev kunder i den nya banken.
Det var många som skakade på huvudet och kallade uppgiften omöjlig, när Lars Hall började skissa på bankens profil.
Inte minst för att det fanns en mängd ”måsten” i uppdraget. Totalt ett trettiotal kriterier måste uppfyllas. Ett regelverk av begränsningar som skulle ha fått många andra formgivare frustrerade och tveksamma till jobbet.
”Grundvillkoret för mitt arbete var, att båda logotyperna skulle finnas med, plus hela namnet. Föreningsbanken var mycket mindre än Sparbanken, men i jobbet ingick också att de skulle se lika stora”, berättade Lars Hall.
FöreningsSparbanken går ihop med bank från baltikum och blir Swedbank
När Estland återfick sin självständighet bestämde sig några ungdomar för att starta en ny bank i landet vid namn Hansabank De hade bara en vag bild av vad marknadsekonomi innebar och de flesta av dem hade väldigt liten kunskap om affärsbanker.
Den enda av dem med erfarenhet av bankvärlden, Regn Lõhmus, skrev ihop sin affärsidé och vision på några sidor. Hans mål var högt: Att nå samma omsättning som de tre största bankerna i Estland på fem år. Redan efter fyra år blev Hansabank den största banken i Estland. Banken öppnade senare även i Lettland och Litauen. Bankens framgång var ju nästan för bra för att vara sann!
2005 blev Hansabank en del av FöreningsSparbanken. Sammanslagningen gjorde att man behövde ett nytt namn som fungerade internationellt. 2006 bestämde man sig för det gemensamma namnet Swedbank. Trots namnändringen finns ändå grundtanken med sparbankerna kvar – att Swedbank är en lokalt förankrad bank. Nu och i framtiden.